Som en del av säkert har läst så är jag uppväxt i Adelöv och bodde här under mina 12 första år. Men jag har faktiskt varit Adelövsbo en gång till efter det. I november 1995 hyrde min man Joacim och jag ett hus i Mickelstorp. Precis lagom till vår första helg i huset kom snöstormen. Jag tror de flesta minns den. Vi började vår landetvistelse med sisådär strömlöst i ungefär en vecka. Lilla kaminen (tack och lov) eldades glödhet och behagliga 16 grader kunde vi njuta av i köket. I sovrummet däremot kröp det under 10 grader…
Min kära pappa hade varit förutseende och gett oss en snöskovel i inflyttningspresent, föga anande att den skulle komma till användning sådär direkt. Min morbror Christer blev nog allt lite imponerad när han framåt gryningen skulle skotta upp vägen vid Mickelstorp och fann min man i full fröjd (?) skottandes uppfarten för att få ut bilen, vi tyckte nog mest att det var spännande och mysigt de här första dagarna. Även om längtan efter en dusch var stor i slutet på veckan.
Men strömlöst på landet är ett gissel, framför allt för de som har djur och är utan elaggregat. Varför skriver jag nu det här, jo utanför tornar snömolnen upp sig i sann novemberstorm à la1995, i alla fall här på Östgötaslätten, men fick rapporter från Adelöv idag att det kommit rejält med snö även hos er. Nåväl, vackert blir det ju av snön men många är nog inte lika tacksamma för det extra jobb det innebär i form av snöplogning och snöskottning.