Marknadens historia
År 1734 fick Gränna borgerskap rättigheter att driva marknad i Adelöv vår och höst. Den 25 oktober detta år undertecknade konung Fredrik en resolution med följande utdrag:
Såsom småländske städernas och allmogens fullmäktige sig förklarat att vid denna stadens ansökning intet hava något att påminna; hållandes besynnerligen allmogen före att denne marknaden skulle vara dem nyttig i anseende därtill, att de vid detta tillfället kunde föryttra sina ätande små varor till stadsborna, varmedelst de undslippa att själva föra dem till städerna; alltså vill Kongl. Maj:t i nåder hava förunt staden denna begärda marknaden i Adelöv att efter dess åstundan därsammastädes årligen den 1 mars och 14 sept. eller korsmässodagen hållas.
Detta gällde fram till 1802 då frimarknadssystemet infördes. Då blev det endast höstmarknad men tillgänglig för alla som ville saluföra sina varor. Marknadsbodarna är från mitten av 1700-talet och efter renovering i gott skick. Första torsdagen i september månad avhålles marknaden och det är en stor dag i Adelöv då friden i korsningen bryts och förvandlar beteshagar till stora bilparkeringar.
I Erik Lönnerholms bok ”Linderås och Adelöv två socknar i Holaveden” finns en del tidningsklipp från förr:
År 1899 var vädret dåligt:
Adelövs marknad den 15 dennes (sept.) var synnerligen fåtaligt besökt. Endast några få bodstånd voro förhyrda och i dem gjordes ej särdeles glänsande affärer. Kreaturshandeln däremot gick livligare undan. Prisen, i allmänhet låga, voro följande: för kor och kvigor 125––150, tjurar 100–150, oxar tolv och tretton kvarters 300-–400 kronor!
År 1909 verkar det ha varit bättre:
Marknaden besöktes som vanligt av en stor skara folk. Raska affärer och rätt höga priser: bättre dragoxar 500 kr, kor 100–-150. ”Karamellsfruntimren och andra ’ståndspersoner’ gjorde även goda affärer. Ordningen var hela dagen, tack vare ortens humana kronolänsman, synnerligen mönstergill.”
På trettiotalet var det upp och ner med konjunkturen och 1939 bilrestriktioner på grund av krigsutbrottet. 1954 skriver Tranås Tidning att man
redan ute på landsvägen en kilometer från Adelöv kan göra sig en föreställning om hur många som sökt sig till ”marken”: bussar i långar rader. Varje plätt är förvandlad till parkeringsplats. Bilar – och mopeder förstås. I motsats till många andra marknader är den här på frammarsch och har blivit ett stort och uppskattat folknöje. Naturligvis betyder inte köpenskapen så mycket numera, det är här som annorstädes snask och krims-krams, som har största åtgången … Här finns annars det mesta man kan önska sig i nöjesväg … Vägledd av en skrällande mikrofonröst finner man utan svårighet ”det lilla nöjesfältet med de stora attraktionerna”, som befinnes vara 1) en hundcirkus, 2) en buktalare, 3) en tandatlet. I tältet intill utmanas döden varje halvtimma av en oförvägen motorcyklist … För att göra det mer lockande och frestande har man dessutom målat dit några halvklädda kvinnor, som skall dra det starka könet till ”Revue La Pari”. Den som ej trivs med detta kan i stället lyssna till frälsningssoldaterna eller pingstvännerna, som håller marknadsmöten.