(Klicka på bilderna så blir de större)




Mikaela Berlin, 22
Färdig sjuksköterska till sommaren, massör och gympaledare
Bor med Mikael och hans lille son Oliver och hunden Windy i Vallstorp




Hon tar fyra steg framåt, fyra bakåt och sedan åt sidan och … Hur gör hon nu? Jag försöker igen för att komma in i rytmen. Värmen i kroppen ökar och snart svettas jag. Nu kommer det där jobbiga, musiken pockar, tempot ökar, pulsen slår.

Mikaela leder gympan milt leende och alla försöker sitt bästa.

”Några gånger till!”
Magmusklerna bränner! Åhh!
”Bra jobbat!”


Vem är hon den där blonda tjejen som får några av oss adelövsbor att skutta runt i gympasalen en gång i veckan på bästa tevetid, svettas och pina oss själva? Dagen då jag ska ta reda på lite mer om henne är en värdig representant för dismånaden nummer ett. Jag tar bilen och åker genom dimman fram till Vallstorp. Det högra av de grå husen, sa hon.

Den första jag träffar heter Windy och är amerikansk cocker spaniel och tror alla om gott märker jag – polare direkt.

”Det är ont om hus som är till salu i Adelöv, så vi hyr det här”, säger Mikaela. Efternamnet är Berlin, “som staden.”

Med vi menar hon, förutom sig själv, sambon Mikael och hans son Oliver – och Windy förstås. Mikael Ahlm driver företaget Gräv & linjemontage och är själva orsaken till att Adelöv begåvats med vår unga gympaledare.

Jag tackar förstås ja till en kopp kaffe och frågar hur länge Mikaela bott i Adelöv.

”Ja, jag flyttade hit från Aneby i april 2007.”

För kärlekens skull?

”Ha, ha … Ja, jag trivs jättebra! Och det har kommit fler tjejer hit …”

Var gör ni som är unga här på landet?

”I kväll ska vi bowla i Jönköping. Annars kanske vi går ut och äter ibland, går på bio …”

Varav detta intresse för gymnastik och träning?

”Jag har hållit på med det sedan jag var liten i Aneby, tränat och varit med på lite tävlingar och klubbmästerskap och så där. Som ledare började jag med barngrupper när jag var 14. Jag har fortfarande en grupp i Aneby som jag kör boxersize med. Så tränar jag för mig själv också. Förresten tycker jag att vi skulle ha boxersize här i Adelöv också.”

Mikaela förklarar att det är boxningsträning, när tränaren har liksom plattor på händerna, som adepten får slå på. Intensivt och allsidigt kan man förstå.

Vad har du annars för intressen?

”Jag är intresserad av djur – katter och hundar – och hade tänkt utbilda mig till djursjukvårdare. Men jag ändrade mig.”

Just det, du utbildar dig till sjuksköterska?

”Ja, på Hälsohögskolan i Jönköping. Det är mycket pluggande förstås, men jag blir klar till sommaren. Just nu skriver jag en C-uppsats om huruvida massage kan lindra smärta hos cancerpatienter.”

Mikaela berättar att det är frågan om litteraturstudier. Uppsatsen är inte klar ännu men mycket pekar på att massage ger smärtlindring.

Vi fikar och småsnackar lite hit och dit och jag kan inte låta bli att ställa en dum fråga:

Är det inte svårt att ta sänkan?

”Nej, det är klart att man kan missa någon gång, men nej det är inte svårt.”


Så drar jag min teori om att gympan tog bort det onda i mina leder som jag fick efter att ha skruvat upp gipsskivor i huset. Mikaela håller med mig och lägger till:

”Du kan få massage om du vill.”

Är du massör också?

”Ja, jag har utbildat mig till det på Hälsohögskolan.”

Och minsann, där på övervåningen är väggen prydd med anatomiska planscher och diplom. Och jag får provligga massagebänken.




Det känns fint att det i Adelöv finns sjuksköterska, massör och gympaledare, allt i en tjej!

Göran Jonsson


Kategorier: Intervjuer